1:a Advent, Sakrala Birgitta ljusstaken

IMG_4027

Gå, Sion, din konung att möta,
Jerusalem, gläds åt din Gud.
Strö palmer på väg för Messias,
bered dig som väntande brud.
Var glad, var glad,
var glad i din Herre och Gud.
Var glad, var glad
och hylla din konung och Gud

En härligt adventssång jag fick inleda dagen med tillsammans med mina retreatvänner i det lilla kapellet på Wettershus. Det har varit en första adventshelg jag kommer minnas för alltid, jag känner mig så lätt i bröstet. Återkommer till den mer i veckan för nu vänner, nu är det dags att presentera årets första alternativa advetsljusstake! Det var när jag hittade de här vackra ljusen tanken kom på hur de kanske skulle komma till sin rätt, tanken på att självklart ska vi ha en adventsljusstaketävling även i år.

IMG_4015

B&W 10:80 står det på prislappen på de långa smala Birgitta-ljusen. B&W, där handlade vi mat hela min uppväxt tills de de stängde 1987. Tänk ändå att de häftade på en prislapp på varje liten vara så läge, vilken tid det måste tagit då innan steckkoderna och skannern kom. Så undrar vi varför arbetslösheten är så hög? Jaja så är det, allt ändras och går framåt men jag blev glad när jag fick dessa från en äldre släkting, tycker de är så vackra. Ett mellanting mellan vanligt ljus och tomteljus och verkligen nått helt annat än värmeljusen jag konsumerar i mängd.

IMG_4031

En enkel röd ros och en siffra fick bli enda dekorationen. Sakrala Birgittaljus får ju inte drunkna i pynt liksom.

IMG_4032

Första advent, nu börjar den på riktigt JULEN och jag känner mig glad. För precis som intåget i Jerusalem är texten för 1:a advent upplever jag ett försiktigt intåg av glädje och hopp i mitt sinne, i mitt liv just nu.

IMG_4027

 

1:a advent: Sakrala Birgitta ljusstaken.

Förra årets 1:a adventssljusstake finner du HÄR om du vill ha mer inspiration till eget skapande.

Söndagen den 4: advent blir det omröstning med pris. Självklart ska vi ha ett pris! Fast man får gärna lämna en liten hälsning redan nu om man vill såklart!

Glad första advent till er alla!

Omsorgens kraft – gåvans betydelse

Det finns en känd bok skriven av Gary Chapman som heter kärlekens fem språk. Jag har inte läst den, ännu, men vet att den beskriver fem olika sätt att ge och få kärlek. De fem kärleksspråken är;

  • Komplimanger
  • Tid
  • Gåvor
  • Tjänster
  • Närhet

Utan att förringa de andra vill jag skriva om gåvor. Helt enkelt för att gåvor är ett kärleksspråk som betyder mycket för mig och som har kommit att betyda ännu mer just nu.

När man är riktigt nere är det lätt att bortförklara orden, att tänka ”så sa hen bara för att hen ska, hen tycker inte så egentligen” För man är så fast i sin egna tankespår om sin egen bristfällighet/misslyckande/otillräcklighet/fulhet eller vad det kan vara man kämpar med. Men när någon ger mig en gåva blir det konkret. Jag tänker att OJ, den här personen har gett av sin tid, av sina pengar och av sin tankemöda för att göra mig glad. Gåvor är ett kärleksspråk som är konkret, fysiskt och svårt att bortförklara. Vem lägger pengar på nån de inte gillar liksom?

En gåva finns också kvar med en påminnelse om omtanken. När jag dricker teet, vilar under filten, läser boken, vilar ögon och näsa i blombuketten, tittar på kortet, lyssnar på skivan, äter chokladen, målar mig med läppstiftet så känner jag vännens omsorg om och om igen. Den fyller mig med kärlek flera gånger om.

I höst är det många människor som på olika sätt visat mig omsorg, bland annat genom gåvor. De har kommit på posten och vid besök, litet och stort, väntat och oväntat. Varje gång har jag blivit genuint förvånad. Va liksom? För på den plats mitt sinne har varit så har ingen tyckt om mig, det är så en depression känns. Så kommer de här människorna och säger att de visst gör just det, tycker om mig tillräckligt för att till och med ge mig en gåva.
När jag öppnade en vackert inslagen gåva med en bok om kransbinderi slog en tanke rot och fick fäste i mitt hjärta. Tänk ändå att om så här många människor gillar mig, faktiskt verkar älskar mig, då kanske jag ska försöka bli bättre för dem? Inte för att jag borde, måste eller förväntas utan för att jag VILL. Vill bli bättre så att jag kan vara tillsammans med de som gillar mig, liksom lite mer som mig själv igen. Vill känna kärlek, vill ge och få glädje tillsammans med dem som visat mig stor omsorg när jag haft det mörkt. Om det finns människor som tror att jag faktiskt kan må bra igen så kanske jag ska försöka lite till. Där började min vändpunkt.

Omsorgens kraft – gåvans betydelse. Underskatta aldrig den.

Nu blir det Tystläger

I morse lämnade jag Joel på ett ställe med ljus och ljud i 4 dygn. Ett ljudläger. Själv gör jag tvärt om, jag har åkt på tystläger! Tystläger detta underbara ord min syster kom
på när jag försökte förklara vad en Retreat är. För det är det jag är på nu, en retreat på Wettershus.
De senaste två åren har nog frasen ”snälla sänk volymen” varit min vanligaste. Jag har skrivit om det flera gånger här, hur svårt jag har med ljud. Men inte en enda gång har jag googlat det, inte förren alldeles nyss när jag fick en metallisk ton i höger öra. Så visar det sig att det är en diagnos, ljudkänslighet. Att det är vanligt ihop med stress, att det kan ge tinitus. Ska ta upp det med min läkare nästa vecka.

Men tystnad har jag längtat ofta efter. Inte den som hörselskydden ger utan äkta vara. Min man har gett mig denna helgen, vilken kärleksgåva. Han sköter ruljansen hemma och till och med fixar kalas för barnen till på söndag när jag kommer hem. Själv försöker jag vila. Jag har med mig datorn för jag tror att jag kanske vill skriva i lugnet. Men blogga ska jag inte göra under tiden har jag bestämt ikväll, jag vill följa retreatens rytm.

Det kommer ett inlägg här imorgon som är viktigt, en hälsning från mitt hjärta till ditt. Så på söndag blir det advetsljusstake- tävling. Tvekade länge men så hittade jag den första (i min tvättstuga) sen den andra (på SAMhjälpen) och så den tredje hos Erik. Då förstod jag ju, det är ju meningen att det ska bli en Adventsljusstake -tävling även i år! Den blev så fin den första ljusstaken som jag gjorde idag, ska bli kul att visa den för er på söndag. Med äkta vintageljus i.

Men nu, nu ska jag andas djupt och varva ner. Tid för vila, tid för andakt. Tid att vara bara jag, tid för tystnad.

20141127-225717.jpg

Att lämna ett stort barn

20141127-222126.jpg

Tidigt i morse lämnade jag Joel på DreamHack. Fullt med discoljus och ljud i arla morognstund när vi rullade in stolen och packningen den långa vägen till hans plats. Här samlas nu 10 000 unga män i flera dagar för att spela dator.

20141127-222401.jpg
Långa ändlösa rader av bord byggda på lastbackar, vilket jobb det måste vara. Hörde både danska, tyska och norska den lilla stund jag var där.
Jag får alltid en tjock klump i magen när jag lämnar på DreamHack. Så många unga män på ett ställe, här finns allt jag inte önskar min son. Tror jag, även om allt ser städat ut. Som om det inte räckte med ljus och ljud och energidryck i fyra dygn oroar jag mig för allt och inget, för skuggorna i hörnen.

20141127-222802.jpg

Samtidigt fattar jag att det är kul när man är 16, stort och maffigt liksom. När vi ska säga hej då försöker jag samla alla dess kluvna känslor i en enda kram. Säger ”I love you! Ha roligt nu men lova att vara rädd om dig. Ring mig närsomhelt du behöver.”

Sen går jag ut i luften och ljuset och hoppas på det bästa. Fy vad det är svårt att släppa i rätt takt, att vara tonårsmamma helt enkelt. Svåraste jobb jag haft och då har jag ändå haft en hel rad knepiga jobb genom åren ska ni veta.

Jag har fått en vuxen son!

20141126-213750.jpg
Idag fyller han 20, min förstfödde. Otroligt ju! Hela vägen från baby, småbarn, barn, tweenie, tonåring, ungdom och nu VUXEN har vi fixat! Stolt känner jag mig idag, över oss båda. Och glad. Glad över att vi fick det här året tillsammans. För vi har det bra. Sanningen att säga var sista året innan studenten ganska tufft. Mycket tjat och gnat mellan oss om blöta handdukar, smuliga bord och nödvändigheten i att steka ost klockan 00:27. Så fick vi ett års paus och nu är allt annorlunda. Jag har slutat fostra, och inte behövs det heller. Han är så fin min Noa. Klok och smart med siktet på att bli musikjournalist. Mjuk och omtänksam om mig och andra. Hjälpsam och en duktig vegetarisk kock.

20141126-214418.jpg
Ikväll bjöd jag på hans älsklingsrätt sedan barnsben, vegetarisk lasange med spenat. Så tårta från citygross. Alla var hemma och bjöd på spännande samtal kring bordet. Gillar att lyssna på dem och deras tankar kring samtiden och samhället, framtiden och livet. Allt medans han som ännu bara är fem år gjort fina frisyrer på oss alla. Men nu sover han tungt och snart jag med. Lätt om hjärtat efter en dag med mycket värme.

20141126-214806.jpg
När han fyllde ett. När de var små knöt jag alltid en rosett om vällingflaskan när de fyllde år. Precis som jag sett i mitt eget fotoalbum att mamma gjorde när jag var liten. Tips till dig som har förmånen att leva nära en liten för visst är det fint.
Idag blev det en frukostbricka som en utmattad mamma klarade av, kexchoklad och te. Och vet ni vad, han blev precis lika glad för det som vällingen när han var liten. För det ÄR känslan man minns och denna dagen var mysigaste på länge. När alla har tid att vara tillsammans runt citygross-tårtan, det är det bästa det.

En ljusare dag

Det går trögt ned julpyntandet. Känns liksom fel med alla tomtar och allt rött. För här skiner SOLEN idag. Helt underbart! Så hälften av allt jul åkte tillbaka ner i lådorna, det får bli mer sparsmakat i år. Så gick jag ut på min älskade Trapp istället och solade ansiktet. Finns det nått mer hoppfullt är att känna solen, ljuset, värmen. Love it!

20141125-140123.jpg
De här är jag också in love with. Min syster kom på besök i söndags kväll och vi gjorde naglarna ihop. Det var verkligen länge sedan nu men oj vad jag gillar det, att se färg på naglarna. Ett lager rött och ett lager glitter blev så här decemberfint. Mina depend GelLack- flaskor börjar tryta så jag hoppas ersättaren kommer snart för jag vill ha mer jul på naglarna än i huset tydligen;)

Nu sjunger det på sista versen….

20141124-112513.jpg

 

I mitt köksfönster. Under veckan ska de fram, ljusstakarna och hyacinterna. I väntan på dem har det fått vara så här spartanskt ett tag nu. Från vänster: Trädgårdshortensior i loppisvaser. De är fantastiska ändå, hur de torkar och håller både färg och form över ett år. De här ska nog få en annan plats när ljusstakarna kommer på plats.

20141124-112528.jpg

 

Värre är det med dessa cyklamen som verkligen är på sista versens sista rad. De får nog möta den eviga vilan. Men jag gillar krukorna, väldigt förtjust i fåglar nu.

20141124-112544.jpg

 

De är hittade med två års mellanrum på loppis, sånt är kul. För krukor i par är alltid snitsigt.

20141124-112559.jpg

 

Så i mitten en hjärtan på tråd som bara växer och växer. Bösar och skräpar en del men jag har inte hjärta att slänga den då det var en av de första blommorna både i huset och på bloggen. Vi får väl se om den överlever både julgran och allt eldande i kaminen över julen. För nu mina vänner, nu ska jag sätta på en julskiva och börja gå igenom lådor och ljusstakar. Det ösregnar ute och jag är för ovanlighetens skull helt ensam hemma. Nu väntar några timmar med det jag brukar gilla mest, julpyntande, och jag har tro för en bra dag idag. Önskar detsamma till dig, kram!

Veckans Fynd: Salladsbestick

IMG_3874

Söndag kväll och dags för veckans fynd. De här två har jag ruvat på ända sedan i somras då jag hittade dem och tänkte att en vacker dag ska de bli veckans fynd. För att de är så fina, för att jag verkligen behövde dem och hade letat länge, för att de var billiga. Ungefär det är innebörden av ett fynd för mig: att jag har ett behov, att det är fint, att det är prisvärt. Dessa annorlunda salladsbestick uppfyllde alla kriterier och blir idag veckans fynd. Handtagen är av keramik med en annorlunda målning på. Det betsade oljade träet är fint och de funkar bra till både fruktsallad och grönsallad.

Veckans fynd: Salladsbestick Erikshjälpen 20 kr

IMG_3877

Dessutom matchar de så fint till mitt älskade Mateusfat från 35 årsdagen och de nytillkomna fruktfaten jag fick av min granne Lena. Porslin som förgyller varje enkel salladsmåltid. Snart snubblar jag nog över något mer fynd som bygger ut servisen. En matchande rosa skål till grädde eller dressing vore drömmen att hitta. Ska nog ge mig ut en sväng i veckan och spana lite tror jag!

Warrior

Här kommer veckans Så mycket Bättre inlägg. Har blivit lite av en vana att skriv efter programmet. Men det ÄR nått visst och jag kommer nog alltid förknippa programmet med denna i mitt liv väldigt annorlunda höst. Kanske är det att se människor jag förknippar med framgång och succé berätta om sina svåra passager i livet, sina nederlag, misslyckande och rädslor. Det ger mig hopp. Kanske är det också att se nya låtar och nya relationer växa fram, det fyller mig med glädje.

Efter förra lördagen grät jag nog i två timmar, det var flera saker då som gjorde mig ledsen av olika anledningar. Tur för mig att jag har en trygg man att vila hos då, att få gråta ut hos. Precis det Carola sa ikväll var det hon sökt och söker efter, en trygg man att luta sig mot. Det har jag och ikväll har vi tittat på Carolas dag. Han med skämskudden redo, jag med värsta peppen.

Ikväll blev jag allt annat än ledsen, jag blev stärkt och inspirerad. Vilket liv hon har levt och så mycket motstånd hon har mött. Så mycket kamp och förtal, så många brustna förhoppningar och svåra val. Men hon har lyssnat på sitt hjärta och följt SIN väg. Man brukar säga att man är en fighter men Carola beskriver sig som en warrior. Hon krigar på för det hon tror är sant. Vilken grej att hennes deltagande i schlagern drabbas av sabotage, man vill ha bort henne sen vinner hon HELA schlager EM. Det kallar jag revansch!

Jag längtar efter revansch på flera områden i mitt liv för en höst som denna vill jag aldrig uppleva igen. Jag kommer sannerligen aldrig vinna någon form av sångtävling men jag känner att det börjar vända i det liv som är mitt. Mer i sinnet än i kroppen men visst är det ändå där det börjar, där allting tar sin start. Där utkämpar jag mitt krig, där ska jag vara den warrior som avgår med segern. I hjärtats sinnelag.

IMG_2417

Fredagsblomma

20141121-211409.jpg

Den här lilla buketten alltså, den har gett mig så mycket glädje. Köpte den en kväll i all hast. Skulle övningsköra med nummer två och han sa bestämt: vi måste ha ett mål, det har morfar lärt mig! Japp, då blire Blomsterlandet sa jag såklart! Hann in precis innan de skulle stänga och haffa den här skönheten. Vet inte vad det är, liknar både liljor och iris. Men färgen, åh vad jag älskar det röda!

Jag är ju en julaälskare av stora mått men i år har det varit svårt. Julen känns mest som ett stort ORKA. Hur ska jag ens få ner alla jullådorna från vinden? Hur ska jag fixa gåvor när det är så mycket ljud på stan? Men när jag tittat på den här buketten som stått i tre veckor har jag känt hur jag längtar eder en RÖD jul. En traditionell lugn röd jul. Så löser sig saker bit för bit. Fyndat ett par rödrutiga julgardinen som ska upp i helgen. Bokat med sönerna att bära ner lådorna på söndag. Allt löser sig och julglädjen smyger sig på lite mer för varje dag. Skönt.