Jag älskar Valborg!

Hela dagen har jag känt mig glad i magen för idag är det Valborg. En av mina favorithelger på året, Valborg är mitt eget lilla nyår för nu kommer den – sommaren!

I år bjöd vi hem våra vänner Anne & Anders på lite kvällsmat och vi hade många djupa skratt till charkbrickan och mackorna när ungarna härjade och regnet gav upp. Vid åtta klädde vi oss varmt och åkte till Firandet på Sannabadet.  

Först fick killarna grilla pinnbröd. Pinnbröd är som en bit sconesdeg man virar runt en pinne och rostar över elden. Väldigt mysigt och scoutigt, jag gick i scouterna hela min barndom och har grillat många goa pinnbröd så det är klart att killarna skulle få uppleva det.

 
Sen började de hälla disel på den enorma brasan eftersom det regnat och haglat rejält under dagen och minsann – det tog fyr direkt! Barnen gjorde det barn ska göra när de ser en eld – kastar in pinnar, kottar och gräs och skrattar förtjust åt gnistor och pys. Försöker hålla dem på lagom avstånd och lyssna på kören som sjunger vintern rasat ut &  Sköna maj välkommen till vår bygd igen samtidigt. Älskar de där hoppfyllda sångerna och ger alltid mig själv några inre egna ”sommarlöften” varje år.

 
Kallt var det ikväll och särskilt om fötterna. Men mysigt och varmt i hjärtat.

  

När fyrverkeriet drog igång smällde det med eko ut över Vättern och in i mig. Jag kände mig lycklig! Har alltid varit svag för fyrverkeri, det är så maffigt med ljus och ljud mot kvällshimlen. I kväll tänkte på förra Valborg då jag verkligen försökte känna mig glad. Men det fanns så svåra saker runt mig som tog all kraft den våren och finns inte kraft kan glädje inte infinna sig. Ikväll gjorde den det. När tomteblossen exploderade på himlen till barnens skratt och maken höll sina stora trygga armar runt mig kände jag det ända in i hjärteroten – the best is yeat to come!

Man kan köpa tid!

Att vakna och somna om till ljudet av spring i trappor och dörrar som går igen. Att lyssna på trafiken utanför, alla på vägs till sin dag, till en vanlig vardag i livet med stora kliv och andan i halsen. Men för mig är det onsdag och ledig dag.

 Vi börjar den nya dagen med sisådär 100 parti tre i rad. Han älskar det och jag låter han vinna 85% av gångerna. För att få höra det där klingande skrattet och se glittret i ögonen. Idag är första dagen på en hel vecka han vaknar utan feber, klart han ska få vinna då!
Det kostar oss ungefär en tusenlapp varje onsdag jag är hemma. Sisådär 50 000 på ett år. För mig är det värt varenda krona, för mig är det en ren investering. En investering som skapar balans, hälsa, kraft, kärlek, liv & lust. Jag gillar verkligen mitt nya jobb på alla sätt som bara går men jag gillar att bara leva med. Att få räcka till lite lite mer för alla inklusive mig själv – det är vad jag köper för mina 50 papp och det är ett köp jag varmt rekommenderar fler!

Vardagligheter man gillar och ogillar

 
Vår kommun har börjat skicka SMS inför sophämtningen. Genialt! Undrar hur de fått reda på alla nummer – på mig finns många abonnemang pga många barn- men de verkar löst det. Då ska jag bara lösa att få ut rätt tunna på rätt dag.

 
För jag ogillar starkt när det trots sms blir så att jag vaknar av ett bekant med sovårlokaliserat ljud. Ända in i drömmen kommer det. Vad är det, vad är det?? Tills medvetandet vaknar till liv och jag flyger upp och ut med nattlinne och bara fötter för att hinna släpa de tre tunga proppfulla kärlen till tomtgränsen. Annars blir de inte tömda och man får beställa extra hämtning för 320 kr. Har ju hänt, att jag står där i nattlinne och ser sopbilen lämna gatan. Grrrr!

Vi har hushållsnära sortering därav alla kärl. Funkar sådär att stå ute i alla väder och sortera sopor i kärl som inte har ett ställbart lock. Fattas liksom en hand. En annan märklig sak är att ALLA hushåll har samma tömning oavsett om man är en eller som vi sex personer. Dumt. Enda lösningen som erbjuds är att köpa till ett kärl, det lilla, för 800 kr /år. Typ bästa investeringen vi gjort. Men ändå.

  Men ändå står det ofta sopor i hallen som inte får plats, som måste köras till sortergården. Som sen blir liggande i bilen och ger en ljum doft av sur mjölk. 

Kort sagt: vardagligheter man ogillar och försöker undvika. Ända in i drömmarnas värld sitter den nu, reflexen: SOPBILEN KOMMER!

Nu vankas det bröllopstider

IMG_2417

Jag fick en förfrågan som gjorde mig så glad! Glad och nervös.

IMG_0648

 

Nu har jag letat i bildarkivet och gjort en presentation, 7 sidor blev den i ett nafs. Så kul att återse gamla godingar som denna lila vinterbukett i blå toner.

IMG_6549

 

Det blir en bröllopssommar i år, den saken är klar. Hurra och länge leve kärleken!

IMG_3324

#8

 
Idag inföll en annan dag! Gick ut hårt med denna frukosten och det underlättar enormt att vara mätt redan från start. Summering av första veckan och mina 5 verktyg får bli……svajig. Två steg fram och ett tillbaka. En Plopp och flera dagar försvinner ner i godis påsen. Men också framgång på regelbundenhet och hyfsat med motion. Imorgon är det måndag och jag har packat matkassen till jobbet ordentligt, det känns lovande inför vecka två!

Altanen klar!

 Idag har vi ingiviget nya altanen med litet grillparty och tårta. Alla barn +kompis var med och vi fick en fin stund med både sol och goda samtal. Plötsligt händer det liksom! Josef var hängig fram till 12 men sen piggade han på sig och orkade vara uppe med oss andra. Äta vill han dock inte göra än. Det brukar kunna vara så och sen när aptiten är åter äter han desto mer, som att han försöker äta ikapp. Imorgon kommer morfar hit och tar hand om honom, gissar att han kommer få bre en och annan macka!

Saker jag gör som min mamma gjorde

  

När man var sjuk kom mamma alltid med en tallrik där smörgåsen var skuren i små små bitar. För mamma visste att var det nån gång man åt med ögonen så var det när man var sjuk. När allt känns gigantiskt och smakar papp. Då är det lättare med små små  portioner. Mådde man illa var mackan alltid rostad för ju torrare ju lättare att svälja.

När mina barn är sjuka gör jag likadat. Skär mackan i små bitar. Den här gick dock inte hem, Josef hittade tre fel. 1) för mycket på tallriken 2) för mycket smak på osten 3) för stora bitar. 

Han var riktigt dålig i går, kom aldrig ur sängen vilket är extremt ovanligt för en femåring. Men idag är det tackochlov bättre och nu har vi flyttat oss till TV:n. Han har just ätit en liten burk Yoggi. Det går åt rätt håll.

host host host

  

Klockan är snart tolv och här ligger vi och sover ikapp. Natten har varit tuff. Josef blev plötsligt sämre igår med otäck kruppliknande hosta och väldigt hög feber. En feber som var svår att få ner trots extra avedon doser. Vi har suttit vid ett öppet fönster och jag har baddat med våta kalla handdukar på överkroppen, då blir han lite lugnare. Men ändå varm som en bakugn och det känns lite läskigt trots att jag varit med förr. Just nu sover han tackochlov lugnare och jag funderar på att ta mig en dusch och åkta till Apoteket för att bunkra upp innan de stänger. Idag blir det nog inte många knop gjorda här hemma och fotoredigering till bloggen kanar ner på to do listan. Barnen och hälsan går först och idag blir en dag att bara ta sig igenom känner jag. 

Hade vi varit pigga skulle vi åkt på barnkalas hos Erikshjälpen i Huskvarna. Massa skoj och alla intäkter går till behövande utsatta barn i Sverige, ett bra initiativ!

Önskar er alla en fin helg i vårvädret, kram från sjukstugan.

Liten pingla från Erikshjälpen

  

Kolla vad jag hittade igår! Ett par nya pärlörhängen i en modell jag länge velat ha. Jag älskar pärlor och särskilt i öronen. Mina absoluta favoritörhängen är en enkel äkta pärla i guldfattning som jag fick av Robban den första julen vi ordnade själva. 1999 var det och att kirra julen är ju det ultimata vuxentecknet så de hängerna är ett fint minne på flera vis. Men ibland vill man ändå ha variation och då är dessa med pärlan som en liten pingla ett roligt val. De var helt klart värda mer än tjugan jag fick ge.