Vi ses på Instagram!

För det mesta har jag en väldig beslutsångest men så händer det att jag bestämmer mig i en blink. Eller kanske är det mer så att jag låter saker bara ske. Oklart hur det egentligen är men pausen som uppstod här på bloggen var inte planerad. Jag har funderat lite hit & dit men det är ju så roligt att skriva så tanken var att ånga på. Men så blev det en paus och det var inte så tokigt det heller.

IMG_7619

Bloggen har varit som en motor för utvecklingen av mitt intresse kring blomster. Jag älskar att skapa olika saker med växter, blommor och grönt. Då står tiden still, då hamnar jag i flow. Jag vill ha mer av det.  I augusti 2013 skrev jag om min dröm att få göra en brudbukett. Nu har jag gjort tre och vågar så sakta drömma ännu större.

Att fota och redigera, det ligger inte riktigt för mig på samma vis. Teknik som trasslar, tid som springer. Tid som jag gärna vill ha för blommorna och för mig och mitt gäng.

IMG_3043.JPG

4 söner och en man. Det är inte dåligt det, 5 karlar att dela livet med, att älska och fostra. Att skratta och bråka med, att bara få hänga med. Gemenskap & mening. Kärlek &sammanhang.

Bloggen har betytt enormt mycket för mig. Den har varit inte bara min motor utan också min kompis som alltid finns där. Mitt eget universum. Jag kommer sakna skrivandet och jag tror att jag kommer tillbaka hit igen fast i nya former ganska snart. Men för tiden som är just nu idag flyttar jag till INSTAGRAM. Har du Instagram? En rolig app i telefonen eller sida i datorn. Där hittar du mig också som Vintageblomman med enkla bilder från mitt liv, fyllt av blomster, loppis & livet. Precis som i bloggen.

TACK för att du läst, för att du kommenterat och hört av dig på så många olika vis. Det har betytt så mycket för mig! Åhhhh jag vill skriva mer men känner att livet pekar åt ett annat håll just nu. Hoppas Hoppas Hoppas att vi ses igen på Instagram, i det verkliga livet eller kanske här på bloggen igen framöver.

Livet är inte ett problem att lösa utan ett äventyr att uppleva – gå ut och lev ditt liv på det vis du vill. Stanna och lyssna på den lilla lilla rösten där inne. Ta små små steg åt det håll du vill. Sträck på dig, låt ingen förminska dig. Var rädd om dig och din kraft. Var en vän för vi behöver varandra så oändligt i detta livet med all dess glädje och sorg, i all vardag och fest. Var sann. Tänk långsiktigt. Lev i tacksamhet. Våga Välja Kärlek, om och om igen.

Flyg högt!

IMG_0990

Bär kläder du gillar och lukta på blommorna. Varje dag. Fira allt som går att fira! Gör mer av det som gör dig glad, lova mig det.

IMG_5007

Kram & tack & på återseende bästa bloggvänner!

Årsdagen av något svårt. Av alltings början och slut, av det som är jag nu idag och framöver.

Idag är det ett år sedan Josefs olycka. Ett år sedan den där hemska långa natten på sjukhuset. Ett år sedan jag var tvungen att lämna ett litet nyopererat barn för att följa med ett annat större barn till en annan operation i en annan stad. Det var svårt, bland det svåraste jag gjort.

Hemma var det kaos;

20140709-003438.jpg

Dränering pågick och det var jord, jord, jord överallt och 100 garder varmt.

 

20140717-212113.jpg

Vår äldste hade en ny spontan pneumotorax, han fick två förra sommaren och det är inte lätt att dränera och läka en lunga, det är bara specialisterna som kan men det blev ändå över 14 dagar i Linköping med mycket oro, förtvivlan och smärta.

20140722-091329.jpg

 

Så blev det den 19 juli och mitt i släktkalset och glädjen ramlade han av studsmattan. Alla såg ju direkt att det var illa och vi for till akuten som vi var, barfota. Den där natten, usch jag glömmer den aldrig. Hans skrik, väntan, operationen och läkarens sakta skakande på huvudet när han äntligen kom efter tre timmars operation klockan halv fyra på morgonen. Så ledsen och förvirrad Josef var efter narkosen och så mitt i detta bara gå för att följa med ett annat barn till en annan operation i en annan stad.

Känslan av overklighet, av hjälplöshet, av maktlöshet och återhållen panik. Alltid lugn när det händer, känslorna får jag ta sen.

Och hela tiden ringde den i huvudet, den jobbkris jag var mitt upp i; vad ska jag göra, vad ska jag göra, VAD SKA JAG GÖRA. Jag såg ingen lösning, kände inget hopp. Det var bara svart, helt olösbart, panikartat och det skrämde livet ur mig. Överskuggade allt varje vaken stund.

Några dagar senare var det som att öppna en lucka och bara falla, falla, falla. Jag övermannades av en obekant och våldsamt stark känsla; ingen tycker egentligen om mig, jag kan lika gärna försvinna. Depression kallas det sa den kloka doktor jag träffade i ett annat ärende och jag kunde inte blivit mer förvånad. Det händer inte mig.

Nu har det gått ett helt år, ett väldigt speciellt år. Ett år som förändrat mig i grunden. Idag känner jag mig helt fri från depressionen och jag tackar Gud, min familj och mina vänner och sjukvården för det, alla hade sin tydliga del i att hjälpa mig att hitta hoppet och livsgnistan igen. Kraften kommer och går fortfarande men topparna är klart fler än dalarna och framtiden känns ljus och löftesrik.

IMG_4129

Varför skriver jag, varför dela det privata? Av två anledningar tror jag, jag behöver det själv för att läka och jag vill både varna och ge hopp till er som läser.

Om du känner att livet surrar på lite för fort – skaffa marginaler! Det är ofta svårt att lyssna på kroppens signaler med huvudvärk, magproblem, sömnsvårigheter för man sitter fast där man är men lita på mig, du måste ha marginaler för livets svårigheter som kan hopa sig på det mest märkliga vis. Annars lever du i riskzonen, kanske klarar du dig, kanske inte. Men om du skär ner, prioriterar om, skaffar stöd och luft och marginaler är chansen så mycket större att du kan må bra även när livet skiter sig. För det gör det emmellanåt.

Är du redan där? Mitt enda råd är att sök och ta emot all hjälp du bara kan få. Ta emot omsorg från dina nära, det var helt avgörande för mig. Låt tiden ha sin gång och gråt till tårarna tar slut. Jag grät hela november. Hela. Sök dig till sammanhang där du är respekterad och omtyckt, ibland är det situationen och sammanhanget som är fel – inte du. Gör saker som fyller dig med energi och glädje, prova dig fram. Lär dig säga nej. Det har jag gjort. Nu finns den där på ett helt nytt sätt – min gräns, min integritet, min kraft. Hit men inte längre.

Jag hoppas och tror att vi aldrig får en sommar som 2014 igen och idag vill jag lägga den bakom mig. Släppa och se framåt. Besegra rädslorna och bevara styrkorna den gett mig. Fortsätta framåt i kärlek och tro, glädje och hopp. Tacksamhet.

_I4A3756

 

Ta hand om dig, varje dag!

Kramar till er alla.

Studenten del tre: maten

IMG_1961.JPG

 Nu måste vi ta och titta på den tredje och avslutande delen av studentfesten: maten. Maten är ju inte det jag går igång på när det vaknas fest men äta gott är ju ändå gott och så här löste vi det. När gästerna kom blev det en enkel men svalkande välkomst drink redan i hallen av mousserande vita vinbär från Rudenstams. Alkohol bjuder jag inte på och särskilt inte när det är en fest för undgomar. Big NO NO för mig och helt onödigt när det finns så otroligt goda fruktdrycker. 

IMG_7173

Buffé is the answer. Buffén bestod av Smörgårdstårtor från min favorit leverantör city gross. Beställde tre olika smaker denna gången då det blir roligare så.  Köpte också ett fat med kallskuret kött och en hink potatissallad för de som inte gillar tårtor. Massor av bröd och kex tillsammans med en ostbricka. En stor grönsallad. Viktigt med sallad, det vill jag alltid ha och var det enda jag gjorde själv. Mamma bidrog med mumsiga pizza bullar och filodegs knyten. Japp, det var hela menyn under studentvimplarna i fönstret denna varma vackra dag. 

IMG_7184

Det gamla trädgårds bordet var dricka bord i bröllopshörnan. Nya glas från Ikea till mer alkoholfritt eller citronvatten från nya glasbehållaren med tapp kran, smart sak det där.

IMG_7186

Som kronan på verket en kakbuffe! Bästa efterrätten som finns, att plocka ihop sina egna kakor och njuta med kaffe eller te. Jag bakar inte själv, nyser så förskräckligt av mjöldamm och har inte tid och tålamod eller minsta talang. Men min mamma har bakandets gåva och hon skapade Simons Studentcafe med sju sorters kakor. Underbart gott vara det och det fanns de gäster som helt hoppade maten och gick direkt på det viktigaste, kakbuffen. 

Maten är en stor del av en fest och så här löste vi det denna gång, jag tror att både stora & små med diverse olika koster och smaker blev hyfsat mätta. Jag var tacksam att klara av det utan sammanbrott i köket, alla beundran till dem som fixar käket själva. I nästa liv kanske, men i det här är jag glad att jag har min fina mamma och citygross att tillgå.

IMG_7194

Att äta ute, det är sommar det!  

IMG_7213

Så höll vi varsitt litet tal till studenten, jag och maken. Vi har försöktgöra det på deras större högtider. Det är ju så mycket man tänker och känner, varför inte dela med sig? Alla stolthet och kärlek, alla minnen och önskningar vill jag att de ska få höra.

Nu är det bara två år till den här snyggingen  längst fram tar sin student! 

Studenten del 2 – blomsterpynt

IMG_6999

 En av de allra roligaste saker med att ordna fest är att göra festfint. Lägga på en manglad duk och plocka in blomster. På studenten ska det självklart vara liljekonvalj som så många skolavslutningar i barndomen haft. Jag tycker mycket om gamla bruntonade bryggeriflaskor, de är så enkla och varma i sin form och stil. Fint blir det i olika grupperingar med blandade storlekar. Doften av liljekonvalj alltså, det luktar ju himmelriket!

IMG_7000

På sideboarden plockade jag ett stort fång förgätmigej. För att de är blå och passar en studentdag. För att de är lite vilda och tuffsiga och fulla av egen kraft.

IMG_7010

Blå gula band knöt jag lite här och där – tillexempel på ampeln i hallen. Längtar så efter att göra fler egna amplar nu, har googlat efter olika bra band och snören i kväll. Två veckor till semestern – då ska det bli pyssla av!

  

 Klart det ska vara lite extra fint även på toaletten en stor dag. För är det något rum man med säkerhet vet att gästerna besöker så är det ju just toaletten. Här blev det gamla mjölkflaskor med ängsblommor. Enkelt och fint. Det är en underbar bonus med sommaren – ut och plocka blomster och ös på både vardag som helg – det kan inte bli fel!

Midsommarafton när jag blev 42 var en riktigt fin dag.

IMG_2081.JPG

Dagen började precis som den skulle med sång och frukost på sängen. Jag älskar den där stunden innan när man ligger och mornar sig och lyssnar på ljuden när familjen samlar ihop sig och tar ton. Fina gåvor fick jag, armbandsberlocker och blomsterverktyg och presentkort till sportaffären.

IMG_7256

Triss i Prickar! Närmsta släkten kom på 11 kaffe och det var så mysigt. Syster jag och mormor hade alla satsat på midsommarprickigt.

Det blev klänningsprovning med omröstning så nu har jag nog bestämt mig. Tror jag. Uppvaktade blev jag också med att par superfina walkingskor som jag verkligen behövde och mer presentkort på sport. Nu ska det bli rörelse här! På onsdag börjar friskis i Mjökafållan och jag kan iallafall inte skylla på att jag inga skor har.

IMG_7261

En far med sina kransdöttrar!

Sen var simon go och tog all disk när vi åkte mot Grännaberget. Där väntade vänner och klassiskt firande med stång och dans.

IMG_7273

Vänner, nått av det bästa livet ger. För dagen med blommor i håret så klart.

Josef var inte så pigg på att dansa runt midsommarstången, han var mer inne på det här;

IMG_7318

Kompisen grodan. Han lekte med den länge och jag bet ihop om mina usch vad smutsigt tankar. Skitiga barn är glada barn!

IMG_7337

 

Vi tog ett foto vid utsikten. Så här ser vi ut nu, just precis på min 42 årsdag. Hemma finns en annan bild från samma plats;

 

IMG_2140.JPG

 

Min 25 årsdag. Då ligger Joel i magen som en hemlighet ingen annan mer än vi vet. 17 år mellan bilderna på samma berg och på just midsommarafton. Så mycket har hänt att jag knappt kan minnas allt men jag känner mig tryggare idag det gör jag. Det är det bästa med att få bli äldre, man blir mer och mer sig själv. Take it ore leave it liksom. Trygg, stolt och glad kände jag mig hela fina dagen.

IMG_7363

Sen blåser de upp en luftballong man får gå in i. Det luktar illa och låter bedrövligt med är ganska coolt och spännande. Ville ta en bild med han som varit här inne i ballongen en gång innan. När det var han som låg i magen och jag fyllde 35.

Då var det 2009 och de tre stora killarna firade fortfarande midsommar med oss och mormor. Nu är de alla ute på egna äventyr. Ta vara på tiden vänner för swicsh vad fort den går och seglar i väg som en luftballong i skyn. Men nya tider kommer alltid och det var mycket trevligt att åka hem för att grilla och prata med vänner.

 

IMG_2131.JPG

 

Äta jordgubbar och en magiskt god fudgetårta som gästerna hade med sig. Det var en midsommar att minnas och en toppendag att bli 42 år på!

Nu är det midsommardagen och medans jag skriver droppar killarna in och familjen samlas så sakta. Det duschas och fixas och jag funderar på att göra en midsommarlunch och stoppa mer i en picknickkorg för ett litet extra firande idag, bara vi sex. Jag och mina killar, min familj. En ny fin dag att söka göra det bästa av.

Festtips för barnen

IMG_7197

Tänk imorgon är det midsommarafton! Här ska ni få ett festtips för alla fester där barn ingår: LEGO. Ni vet just den där stunden när volymen, farten och spänningen håller på att gå överstyr, då trollar du fram en rejäl back lego och en filt. SUCCE! Lego funkar på nästan alla barn långt upp i åren och roligt har de tillsammans på filten. Så här såg det ut på förra fredagens student när både robotar, bilar, hus och annat växte fram där på filten i högsommarvärmen. Det var en sådan hit att jag packade med det på trettioårs festen dagen efter och det funkade lika bra där med en ny konstellation barn. 

IMG_7204

Fast om man är en liten Dam i citronklänning som just fyllt två och möter en annan liten Dam i melonklänning då är det roligaste på festen TE-NA-NA! Upp och ner och litet kast: TE-NA-NA kan man leka med länge & de var så söta att mitt hjärta hoppade över ett slag. 

Studenten del 1 – utspringet

IMG_7069

Solen sken och det var en av årets första riktigt varma och fina dagar. Studenten är alltid kul men solen blir verkligen pricken över i:et. På skolgården riktigt kokade det av förväntan, glädje och värme. Studentplakatet vajade i takt med utspringalåtarna och så här såg en av våra ut. Simon där han trivs allra bäst – på en bräda. Jag laddade ner bilden från hans Insta och beställde den i jätteformat som vi sedan ordnade skylten av.  

IMG_7046

 Två bröder. De blev så glada båda två när de äntligen träffades i folkvimlet. Nallar, visselpipor och blommor hängdes runt halsen. Fyra flaskor vatten hade jag packat med och de gick år allihopa, studenten själv var varm och törstig i sin stiliga kostym och drack snällt när mamma sa till. Inte ha huvudvärk av vätskebrist en rolig dag som denna.

IMG_7058

Tänk att vi har så stora barn! Att vi drivit Familjen AB tillsammans i över 20 år nu. Märkligt är det för i hjärtat är deras barndom alltid så nära. Som att det verkligen var i förra veckan han satt i diskhon och åt rå falukorv som på en av skyltarna. Men det var det ju inte för nu är han redo för vuxenlivet. Nu är det slut på fostran & sponsring, nu måste vi hitta nya vägar tillsammans. 

IMG_7101

Två bröder. 18 månader skiljer dem åt och de fajtades hela barndomen. Min stora rädsla var att de skulle avsy varandra som vuxna och syskonbråken med tre täta smågrabbar var slitsamma. En gång rök de ihop rejält över vem som hade längst tånaglar, en annan om vem som skulle få den avrivna kanten på mjölkpaketet, ni vet innan skruvkorkarna kom. Så ni fattar nivån, allt var en tävling. Men så en dag tog det bara slut, plötsligt blev det lugnt. Det var i den tidiga tonåren och sen har de hittat varandra mer och mer. Det bästa jag vet idag är när de sitter i köket eller soffan och pratar tillsammans sent om kvällarna och jag hör mumlet ner i sovrummet. När jag ser hur de stöttar och står upp för varandra. När de glädjs med varandras högtider och framgång. Syskon är livets längsta relation har jag tutat i dem tillsammans med den gyllene regeln och nu kan man se att de nog lyssnade ändå när de låg där i en hög och slogs.

IMG_7122

Åka Flak!! En av höjdpunkterna på studentdagen. Det var egen DJ på flaket och Untz, Untz, Untz blandat med visselpipor och klassiska studentsånger. Man fattar verkligen att det är kul och det var svårt att slita sig från skolgården trots att svetten rann. Vissa saker skulle man vilka göra en gång till och det känns faktist som att det är just det man får göra när man ser sitt barn stå där uppe och stråla av glädje. 

IMG_7164

Mina killar. Min skatt. När jag ser dem så här känner jag mig så otroligt RIK. Fyra söner, det har nog varit högsta önskan för mängder av kvinnor i alla tider, i alla kulturer. Jag hade gärna haft en dotter också men nu blev jag anförtrodd fyra söner. Det är stort. Alla så olika i personlighet, utseende, intressen och vänner men omtänksamma och kärleksfulla alla fyra. En spretig men ändå sammanhållen syskonskara. Om två år är det Joels student – undra hur livet är då, hur de här fyra ser ut då? 

IMG_7171

Så kom gästerna! Släkt och vänner fyllde upp huset och Simon var en så fin värd, tog emot och bjöd in, minglade runt och tackade alla gäster nogsamt. ” det värmde mitt arma modershjärta som så ofta förtvivlat om den pojken” så skriver Emils mamma i den blå skrivboken när Emil räddat livet på Alfred och får ett fint brev av Doktorn. En rad som dök upp i huvudet flera gånger under dagen när jag tittade på Simon. Nu är han vuxen och han är sin egen så bra. Han kommer klara sig fint här i världen med sin energi och omtänksamhet. Jag känner mig så stolt och tacksam och lite förvånad, vi klarade det liksom!

En fantastisk student!

IMG_7058

 

Simons student i fredags var helt fantastisk! Helt amazing, den med. En dag att minns för alltid med sol, glädje och gemenskap. Lycka.

Jag håller på att landa i att det är över nu och det finns 350 bilder att gå igenom. Men ni kommer få veta mer, om maten, festen, blommorna och familjen. Fast jag får ta det lite efterhand så både tiden och känslorna hänger med. För det var en sådan där dag man vill aldrig aldrig ska ta slut. Men nu är björkarna slängda, glasen diskade, tårtan uppäten men minnet kommer finnas i mitt hjärta för evigt.

Viktiga saker man gör när det vankas fest. Tydligen.

På fredag är det dags för den stora dagen – studenten. Vi ligger ovanligt i fas vilket beror på att jag far fram som värsta festfixargeneralen och pekar med hela handen till allt och alla. Nu har jag plötsligt gått ALL IN och det känns som allt som inte varit klart på evigheter måste bli klart NU, helst igår.

IMG_1881.JPG

Jag har målat över den knall knall gröna färgen som fanns här under vindsdörren. Två år har jag retat mig på den fula självlysande gröna färgen. Det tog 3 x5 minuter att måla vitt.  Jag har nog tänkt på det 3 x 50 timmar. Bra tidsanvändning där.

IMG_1888.JPG

Jag har satt upp gardinen på sonens rum. Tog ner den för tvätt efter golvslipningen förra våren (slipdamm!) så försvann (??) hela gardinstången på ett sätt som bara verkar ske i vårt hus. Well, nu har jag köpt en ny och sett till att han har gardin i båda och inte bara ena fönstret igen. Klart snyggare så. Har även äntligen pusat av källarfönstren jorden från förra sommarens dränering. Också 20 minuters arbete föranlett av typ 200 timmars irritation.

IMG_1894-0.JPG

Försökt smörja in murstocken i tegel. Googlat sönder hur och vad man ska göra. Köpt en flaska så stark att man får ha munskydd. Men hur bra det blev vet jag inte precis. Har haft två år på mig men nu måste det ske. Ser ni sladden till höger? Om inte den sätts dit med häftor innan fredag så blir det ingen student. Nej då får vi ställa in helt enkelt.

Varför är det så här? Varför skriver jag om det?

Är det kanske så att jag:

a) vill skänka lite hopp till alla er andra som också väntar två tre år med vissa banala uppgifter

b) vill ha lite beröm för nu utfört arbete

c) funderar på hur min hjärna funkar när man fastnar så helt i dessa städ detaljer när man har en stor fest att fixa

d) tänker att det är bra att man till sist får tummen ur – bättre sent än aldrig – oavsett om tidpunkten är lämplig eller inte.

e) tänker att det är vansinne – fira och var glad istället.

Ja, antagligen är det lite av allt men mest vill jag ge alla er andra som också känner att ni alltid ligger steget efter en liten klapp på axel. För det kommer en dag eller två när man plötsligt och oväntat får en rusch och så ligger man steget före en stund.

IMG_1883.JPG

Till och med studentskyltarna är klara en hel vecka i förväg. Studentskyltar är lika hemliga som en möhippa så de är väl gömda, ni får bara se skräpet efter produktionen. Jag kör lite hängslen och livrem här med både en köpt och några hemmagjorda skyltar med kärlek. För till en student gäller MORE IS MORE, både i antalet skyltar och på städnivån på hemmet. Tydligen!

Nationaldagen

Det är mycket som händer på nationaldagen i vår familj. Det är knappt vi hinner med att fira Sverige men det är väldigt praktiskt att det alltid är en röd och ledig dag. I år började dagen med att det natt har varit LAN i källaren och 7 personer låg och sov lite hur som helst. De hade just somnat när jag gick upp tror jag för jag hörde hur de fortfarande spelade första gången jag nattade om Josef nån gång när solen går upp runt halv fem.

Vi hissade nya lilla flaggan på knuten. Jag gillar fasadflaggor och har slitit ut några genom åren. Denna är splajdans ny till student festen på fredag men självklart skulle den vaja i vinden på nationaldagen!

Så sjöng vi för han som blir 19 idag! Han fick såklart en smoothie på brickan och i paket #7 på listan var det bara det där jag inte är så förtjust i, pengar. Men är man 19 och har två månader till första lönen på nya lagerjobbet trillar in så är det det man behöver.

Sen var det barnkalas för en dagiskompis som blev sex år. Full fart och massa bus fast regnet bitvis öste ner.


Hittade de här kloka orden på väggen i  kalashemmet. Sant.

IMG_6885

 

Sen for vi vidare till mamma som också fyller år i dag. Lagom till efterrätten kom solen fram och vi fick en härlig stund i trädgården. Det är så mysigt att de delar födelsedag, varje år, och vi får tillfälle att fira lite extra. Idag var vi hela stora familjen med två nya flickvänner inkluderade och det är verkligen en speciell känsla, att familjen fortfarande växer. Flaggor, solsken gemenskap och tacksamhet blir min summering av Nationaldagen 2015