Vi ses på Instagram!

För det mesta har jag en väldig beslutsångest men så händer det att jag bestämmer mig i en blink. Eller kanske är det mer så att jag låter saker bara ske. Oklart hur det egentligen är men pausen som uppstod här på bloggen var inte planerad. Jag har funderat lite hit & dit men det är ju så roligt att skriva så tanken var att ånga på. Men så blev det en paus och det var inte så tokigt det heller.

IMG_7619

Bloggen har varit som en motor för utvecklingen av mitt intresse kring blomster. Jag älskar att skapa olika saker med växter, blommor och grönt. Då står tiden still, då hamnar jag i flow. Jag vill ha mer av det.  I augusti 2013 skrev jag om min dröm att få göra en brudbukett. Nu har jag gjort tre och vågar så sakta drömma ännu större.

Att fota och redigera, det ligger inte riktigt för mig på samma vis. Teknik som trasslar, tid som springer. Tid som jag gärna vill ha för blommorna och för mig och mitt gäng.

IMG_3043.JPG

4 söner och en man. Det är inte dåligt det, 5 karlar att dela livet med, att älska och fostra. Att skratta och bråka med, att bara få hänga med. Gemenskap & mening. Kärlek &sammanhang.

Bloggen har betytt enormt mycket för mig. Den har varit inte bara min motor utan också min kompis som alltid finns där. Mitt eget universum. Jag kommer sakna skrivandet och jag tror att jag kommer tillbaka hit igen fast i nya former ganska snart. Men för tiden som är just nu idag flyttar jag till INSTAGRAM. Har du Instagram? En rolig app i telefonen eller sida i datorn. Där hittar du mig också som Vintageblomman med enkla bilder från mitt liv, fyllt av blomster, loppis & livet. Precis som i bloggen.

TACK för att du läst, för att du kommenterat och hört av dig på så många olika vis. Det har betytt så mycket för mig! Åhhhh jag vill skriva mer men känner att livet pekar åt ett annat håll just nu. Hoppas Hoppas Hoppas att vi ses igen på Instagram, i det verkliga livet eller kanske här på bloggen igen framöver.

Livet är inte ett problem att lösa utan ett äventyr att uppleva – gå ut och lev ditt liv på det vis du vill. Stanna och lyssna på den lilla lilla rösten där inne. Ta små små steg åt det håll du vill. Sträck på dig, låt ingen förminska dig. Var rädd om dig och din kraft. Var en vän för vi behöver varandra så oändligt i detta livet med all dess glädje och sorg, i all vardag och fest. Var sann. Tänk långsiktigt. Lev i tacksamhet. Våga Välja Kärlek, om och om igen.

Flyg högt!

IMG_0990

Bär kläder du gillar och lukta på blommorna. Varje dag. Fira allt som går att fira! Gör mer av det som gör dig glad, lova mig det.

IMG_5007

Kram & tack & på återseende bästa bloggvänner!

Brudföljet med corsage och handledsblommor

IMG_7619

 

Det är ju inte bara bruden som ska ha blomster på den stora dagen, hela brudföljet ska vara fint dekorerade.

Bestmannen  kan få ett corsage eller knappnålsblomma att fästa på kavajslagets vänstra sida.

 

IMG_7556

Stensöta, rosor och  freesia fick det bli.

Att värdparet, toastmaster/madame och bestman bär blommor är en fin sed och en bra hjälp då alla gäster enkelt kan se vilka de kan ställa frågor till eller anmäla sina tal till. De kan vara helt lika eller lite olika. Till damerna denna dagen valde vi handledssmycken vilket känns modernt och roligt.

IMG_7583

 

Enkelt och fint.

 

IMG_2669.JPG

I den här vackra badbollen bodde en liten kille som nu kommit till världen, välkommen lille vän!

 

 

 

Istället för brudbåge – ett modernt honnörsbord med centerpiece

 

IMG_7778

 

Honnörsbordet är centrum på varje bröllop, de är dit allas blickar går för det är här de lyckliga tu sitter med sina närmaste. Förr var det vanligt med en brudbåge över brudparet men det är länge sedan nu, jag var nog lite av en eftersläpare som hade en 1994 på mitt bröllop. Honnörsbordet var det jag funderade absolut mest på i bordsdekorationen, hur får man det att bli nått extra på ett modernt vis? Och kan man göra något annat fint istället för brudbåge?

 

IMG_7736

 

Magkänslan sa: ”men gör en extra stor pompom bara! Stina gillar ju dem, det kan nog bli bra” Efter lite andra tester så lyssnade jag till sist på magkänslan och det blev riktigt bra. I baren bakom brudparet hängde jag en ganska stor och osymmetrisk pompom i lite starkare färger gjord av rosa pioner och luktärter, aprikosa utslagna rosor och sommargräs. Den blev en vacker kontrast till baren och ett fint blickfång strax ovan brudparet. En modern brudbåge!

 

IMG_7734

 

På honnörsbordet ställde jag två större blomsterarrangemang i tennskålar från loppis. På gästernas bord var  det många mindre vaser, att slå på stort på honnörsbordet blev en effektfull  kontrast.

IMG_7721

 

Det var så roligt att göra dessa, att verkligen ta i och låta More is More få gälla. Ner över bordskanten böljade murgröna och ormbunke och fjädersparris och alla de sorters blommor från både brudbuketten och naturen återfanns i honnörsbordets centerpieces.

 

IMG_9460

 

Kandelabrar på fot lös vackert hela kvällen lång och mitt emot de nygifta fanns en bänk för att alla gäster skulle kunna sitta en liten stund var och hinna prata med brudparet.

 

IMG_9427

 

Ett modernt honnörsbord med vintage och natur känsla, ja vilken härlig bröllopsfest det blev!

Årsdagen av något svårt. Av alltings början och slut, av det som är jag nu idag och framöver.

Idag är det ett år sedan Josefs olycka. Ett år sedan den där hemska långa natten på sjukhuset. Ett år sedan jag var tvungen att lämna ett litet nyopererat barn för att följa med ett annat större barn till en annan operation i en annan stad. Det var svårt, bland det svåraste jag gjort.

Hemma var det kaos;

20140709-003438.jpg

Dränering pågick och det var jord, jord, jord överallt och 100 garder varmt.

 

20140717-212113.jpg

Vår äldste hade en ny spontan pneumotorax, han fick två förra sommaren och det är inte lätt att dränera och läka en lunga, det är bara specialisterna som kan men det blev ändå över 14 dagar i Linköping med mycket oro, förtvivlan och smärta.

20140722-091329.jpg

 

Så blev det den 19 juli och mitt i släktkalset och glädjen ramlade han av studsmattan. Alla såg ju direkt att det var illa och vi for till akuten som vi var, barfota. Den där natten, usch jag glömmer den aldrig. Hans skrik, väntan, operationen och läkarens sakta skakande på huvudet när han äntligen kom efter tre timmars operation klockan halv fyra på morgonen. Så ledsen och förvirrad Josef var efter narkosen och så mitt i detta bara gå för att följa med ett annat barn till en annan operation i en annan stad.

Känslan av overklighet, av hjälplöshet, av maktlöshet och återhållen panik. Alltid lugn när det händer, känslorna får jag ta sen.

Och hela tiden ringde den i huvudet, den jobbkris jag var mitt upp i; vad ska jag göra, vad ska jag göra, VAD SKA JAG GÖRA. Jag såg ingen lösning, kände inget hopp. Det var bara svart, helt olösbart, panikartat och det skrämde livet ur mig. Överskuggade allt varje vaken stund.

Några dagar senare var det som att öppna en lucka och bara falla, falla, falla. Jag övermannades av en obekant och våldsamt stark känsla; ingen tycker egentligen om mig, jag kan lika gärna försvinna. Depression kallas det sa den kloka doktor jag träffade i ett annat ärende och jag kunde inte blivit mer förvånad. Det händer inte mig.

Nu har det gått ett helt år, ett väldigt speciellt år. Ett år som förändrat mig i grunden. Idag känner jag mig helt fri från depressionen och jag tackar Gud, min familj och mina vänner och sjukvården för det, alla hade sin tydliga del i att hjälpa mig att hitta hoppet och livsgnistan igen. Kraften kommer och går fortfarande men topparna är klart fler än dalarna och framtiden känns ljus och löftesrik.

IMG_4129

Varför skriver jag, varför dela det privata? Av två anledningar tror jag, jag behöver det själv för att läka och jag vill både varna och ge hopp till er som läser.

Om du känner att livet surrar på lite för fort – skaffa marginaler! Det är ofta svårt att lyssna på kroppens signaler med huvudvärk, magproblem, sömnsvårigheter för man sitter fast där man är men lita på mig, du måste ha marginaler för livets svårigheter som kan hopa sig på det mest märkliga vis. Annars lever du i riskzonen, kanske klarar du dig, kanske inte. Men om du skär ner, prioriterar om, skaffar stöd och luft och marginaler är chansen så mycket större att du kan må bra även när livet skiter sig. För det gör det emmellanåt.

Är du redan där? Mitt enda råd är att sök och ta emot all hjälp du bara kan få. Ta emot omsorg från dina nära, det var helt avgörande för mig. Låt tiden ha sin gång och gråt till tårarna tar slut. Jag grät hela november. Hela. Sök dig till sammanhang där du är respekterad och omtyckt, ibland är det situationen och sammanhanget som är fel – inte du. Gör saker som fyller dig med energi och glädje, prova dig fram. Lär dig säga nej. Det har jag gjort. Nu finns den där på ett helt nytt sätt – min gräns, min integritet, min kraft. Hit men inte längre.

Jag hoppas och tror att vi aldrig får en sommar som 2014 igen och idag vill jag lägga den bakom mig. Släppa och se framåt. Besegra rädslorna och bevara styrkorna den gett mig. Fortsätta framåt i kärlek och tro, glädje och hopp. Tacksamhet.

_I4A3756

 

Ta hand om dig, varje dag!

Kramar till er alla.

Brudbuketten: bildsvep

_I4A3756

 

 

_I4A1849

 

 

_I4A1949

 

 

IMG_7619

 

 

 

_I4A1979

 

 

IMG_7663

 

I kommande inlägg ska jag visa mer av hur brudbuketten är gjord och vilka blommor som ingick men idag vill jag bara dela med mig av det vackra brudparet och deras brudbukett. Vilken lovely dag det var! Mer kommer även om alla blomster till brudföljet med hårsmycken, corsage och handledsblommor. Festutsmyckningen på Galleri Tegel på temat sommaräng med vintagekänsla var stämningshöjande och festskapande, det finns så fina bilder därifrån som jag vill visa er framöver. För att inte glömma det största, vigselplatsen och det magiska som hände där. Men idag: Brudbuketten!

_I4A1230

 

Längtar redan tills det är dags att göra nästa brudbukett i augusti. Den blir av annat snitt för att uppfylla en annan bruds blomsterdrömmar. För varje bukett ska vara lika unik som bruden som håller den i sin hand på sin stora dag!

IMG_7579

 Kram!

Bilder: dayfotografi, egna, Simon Söderberg 

Viktiga saker man gör när det vankas fest. Tydligen.

På fredag är det dags för den stora dagen – studenten. Vi ligger ovanligt i fas vilket beror på att jag far fram som värsta festfixargeneralen och pekar med hela handen till allt och alla. Nu har jag plötsligt gått ALL IN och det känns som allt som inte varit klart på evigheter måste bli klart NU, helst igår.

IMG_1881.JPG

Jag har målat över den knall knall gröna färgen som fanns här under vindsdörren. Två år har jag retat mig på den fula självlysande gröna färgen. Det tog 3 x5 minuter att måla vitt.  Jag har nog tänkt på det 3 x 50 timmar. Bra tidsanvändning där.

IMG_1888.JPG

Jag har satt upp gardinen på sonens rum. Tog ner den för tvätt efter golvslipningen förra våren (slipdamm!) så försvann (??) hela gardinstången på ett sätt som bara verkar ske i vårt hus. Well, nu har jag köpt en ny och sett till att han har gardin i båda och inte bara ena fönstret igen. Klart snyggare så. Har även äntligen pusat av källarfönstren jorden från förra sommarens dränering. Också 20 minuters arbete föranlett av typ 200 timmars irritation.

IMG_1894-0.JPG

Försökt smörja in murstocken i tegel. Googlat sönder hur och vad man ska göra. Köpt en flaska så stark att man får ha munskydd. Men hur bra det blev vet jag inte precis. Har haft två år på mig men nu måste det ske. Ser ni sladden till höger? Om inte den sätts dit med häftor innan fredag så blir det ingen student. Nej då får vi ställa in helt enkelt.

Varför är det så här? Varför skriver jag om det?

Är det kanske så att jag:

a) vill skänka lite hopp till alla er andra som också väntar två tre år med vissa banala uppgifter

b) vill ha lite beröm för nu utfört arbete

c) funderar på hur min hjärna funkar när man fastnar så helt i dessa städ detaljer när man har en stor fest att fixa

d) tänker att det är bra att man till sist får tummen ur – bättre sent än aldrig – oavsett om tidpunkten är lämplig eller inte.

e) tänker att det är vansinne – fira och var glad istället.

Ja, antagligen är det lite av allt men mest vill jag ge alla er andra som också känner att ni alltid ligger steget efter en liten klapp på axel. För det kommer en dag eller två när man plötsligt och oväntat får en rusch och så ligger man steget före en stund.

IMG_1883.JPG

Till och med studentskyltarna är klara en hel vecka i förväg. Studentskyltar är lika hemliga som en möhippa så de är väl gömda, ni får bara se skräpet efter produktionen. Jag kör lite hängslen och livrem här med både en köpt och några hemmagjorda skyltar med kärlek. För till en student gäller MORE IS MORE, både i antalet skyltar och på städnivån på hemmet. Tydligen!

Stilspaning Bal 2015

2013 när äldsta sonen var på bal gjorde jag en liten stilspaning. Det är kul att kolla på ungdomarna för det de bär det når oss medelålders ungefär ett till två år senare. Hur gick det då? Ja, då noterade jag att fluga på herrar skulle bli hett och där får ni ge mig rätt. För damerna var det mycket donuts i håret och det har vi nästan sett till leda nu. Mycket bara ryggar på klänningarna spanade jag in och nu – två år senare – när jag själv letar festkänning har flera av dem varit djupt ringade eller haft långa sprund över ryggen. Du kan läsa hela 2013 spaningen HÄR innan vi går vidare till 2015 och vad som syntes på ungdomarnas röda matta detta år.

IMG_6800

Enfärgat, nästan uteslutande enfärgade klänningar. Antingen i pudriga pasteller som nude och rosa eller i mörkt marinblått. Ovanligt många mörka klänningar skulle jag säga.

IMG_6777

Så pärlor och paljetter. Det blingade och blänkte lite överallt och det tror jag är något vi absolut får se mer av framöver. Denna klänning som är både mörk och pärlbeströdd är ett mycket vackert och bra exempel på festklänning modell 2015.

IMG_6778

Mer glitter, ös på bara tjejer!

IMG_6744

 Hår. Tröttnar aldrig på hår. I år var det mycket utsläppta långa hår. Jag tror det kommer med inspirataion av våra unga kungligheter som;

images

Kate, blivande drottning av England. Alltid med ett utsläppt fantastiskt svall som visserligen kräver en egen frisör men är fritt fram att inspireras av.

images (1)

Eller Mary, blivande drottning av Danmark. Den kvinnans hår alltså, vill ha. Hon är också fyrbarnsmor. Men där slutar alla likheter mellan våra liv.

IMG_6754

Det fanns en och annan tjusig håruppsättning som den här. Denna frisyr hade lätt platsat på nobelfesten. Väldigt fin, nån gång vill jag bära en sådan.

IMG_6745

Annars är jag extremt svag för dessa slarviga knutar. Ser ut som de tagit 5 minuter att göra men jag gissar mer på 50 i verkligheten. Så lite glitterstenar i håret som pricken över i, väldigt fint, väldigt 2015.

Inte en donuts i håret så jag i år men däremot många grova skor. Nästan kängor till de ljuva klänningarna. Kontraster är kul och sandaler med stilettkackar hade ungdomarna lämnat hemma i år. En trend jag gärna hänger på för det är skönt att stå stadigt även på fest.

IMG_6808

Finast av alla var detta paret; Simon och Matilda. Med egen stil och massa glädje intog de röda mattan som värsta proffsen och jag kände mig så stolt, så stolt. Att han blivit så stor nu denna lilla kille som varit mer vild än tam emellanåt, och som haft och har energi som ett litet kärnkraftverk. Alltid på språng, alltid i rörelse. Ostoppbar när han vill något och alltid med hjärtat fullt av värme. Min Simon.

Somliga går i trasiga skor, säg vad beror det på? Gud fader som i himmelen bor kanske vill ha det så.

Så sjöng han Cornelis och idag regnar det i vår stad. Regnar och blåser kallt som vore det snart höstlov och inte sommarlov. Jag tänker på studenterna som har sin bal idag. På alla frisyrer och bara klänningar som inte får komma till sin rätt i snålblåsten. Månader av planering och drömmar som inte riktigt blir som det var tänkt, på kylig besvikelse. Sen tänker jag på tiggarna som sitter ute hela dagen innan de kommer hem till sitt blöta tält.

IMG_1310.JPG

 

En av de unga flickorna som varit här länge pratar jag med ibland. Mer kroppsspråk än ord får det bli och hon visade mig sina blöta trasiga skor. Inget för någon som ska bo på en camping hela sommaren. För så blev det. Förra sommaren anvisade kommunen en plats på stranden helt nära vårt hus. Nu finns Kyrkhjälpen som försöker samorda hjälp och utvecklig både här och i Rumänien. Kyrkhjälpen trodde kommunen skulle anvisa en plats även i sommar men det trodde inte jag. Så blev det inte heller utan kommunen väntade (listigt eller förrvirrat) ut de idella krafterna. Efter en månad av insändare, artiklar och kalla sovplatser lite varstanns ordnade kyrkhjälpen med sex stycken sexmanna tält till campingen. Där bor de nu, för 20 kronor natten. 140 kr i veckan av pengarna du lämnar i muggen ger dem om inte värme så iallafall en torr och hyfsat trygg sovplats, möjlighet att laga mat, duscha och tvätta och viktigast av allt: lite värdighet och hopp.

Ska man bo på en camping den här sommaren så ska man ha ett par stövlar. Ett par nya hela stövlar köpte jag och åkte upp till den butik som är flickans plats. Hon blev förvånad men log varmt och kramade mig hjärtligt. Hon kommer nog aldrig att gå på någon bal fast hon lätt skulle passa i en film som Pretty Woman. Men frysa, det vill jag helst inte att varken hon eller de stolta glada studenterna ska behöva göra.

Dax att ta ner sminkbordet igen kanske?

Bild 071

Ibland får jag mail från WordPress som är bloggens verktyg. Där står vad som googlats för att landa här på min blogg och överst på den listan står alltid sminkbord. Det är så märkligt för jag tror jag skrivit om sminkbord kanske två eller tre gånger. Att längta efter ett sminkbord måste vara lika vanligt som själva bordet är ovanligt kanske?

Mitt bord köpte jag för två år sedan hos Röda Korset men hann aldrig göra i ordning ordentligt. Sen behövde en byrå få plats och sminkbordet hamnade på vinden. Men nu är jag sugen på att ta ner det igen! För nu har jag just gjort en större Mary Kay beställning, det är den bästa  hudvården och Make Upen som finns. Då vill man ju inte knöla in det nya vackra i ett badrumsskåp fullt av tandkrämskladd och herrdeoderanter. Sen ÄR det nått extra att få SITTA ner och verkligen lägga sin make up med omsorg ibland. Ja, jag tror jag släpar ner sminkbordet igen till helgen minsann!

Sommarfest med tillbakablick

IMG_6383

Igår var det sommarfest på dagis. Hela stora familjen var med inklusive en ny flickvän, mormor & morfar. Nio personer på filten, fika, solsken och lyckliga barn. Inne i mig kändes det FEST. Jag har haft dagen som ett mål länge, på sommarfesten ville jag vara glad.

För ett år sedan hände det en väldigt jobbig sak samma dag som festen skulle vara. Det är en av mina svartaste dagar och jag kunde inte sluta gråta. Tårarna bara rann och rann. Fika skulle fixas och det blev ett paket ballerina från macken. Ingen filt hade vi heller. Så satt vi där med våra kex utan dricka i de blöta gräset och det kändes som om alla andra klarade saker bättre än jag, som att jag lika gärna kunde ge upp. För gott. Så fort någon sa hej började jag gråta igen, urskillningslöst. Jag hade blivit djupt sårad och möjligheten att känna glädje togs ifrån mig. 

Nu har det gått ett år och jag har satt plåster på såren, låtit dem läka ordentligt med hjälp. Låter jag bli att pilla på sårskorpan gör det inte ont längre. Det är en fantastiskt känsla. När det svarta till sist rinner iväg och ny frisk luft kan komma in. Det känns precis som en sommarfest i både kropp och själ!