Det ångar ju ur mitt bröst

Kom hem efter en låg dag och kände att ett bad skulle göra mig gott. Tappade upp hett vatten och startade bubblorna. Så kom den lille vilde skuttande och dök i. Vi hade en roligt stund med lek och bus men mina tankar surrade runt. Tänker på mina prioriteringar här i livet. Då dök den upp igen, en melodi som fastnat i mitt sinne. En sång jag hörde för första gången när vi var på konserten med mando Diao. Låten Dagg skriven och sjungen av Linnea Dixgård. Den finns inte med på spotify versionen av infruset och är därför inte lika spelad kanske. Men är värd att köpa en skiva för med sin fina melodi och vackra text.

Likt en en bild av tiden som gått och svunnen är. Såg vi allt det vackra i rummet så vore vi ofta där. Med mörkret skuggades stigen vi vandrat, en genväg som vi tog. Med konturer som färgades svarta där natten långsamt drog.

Vindar kom och låt en dagg falla vått i ett gräs.

Vindar kom, låt vårens solar få värma din själ. Kom och dansa svärtan ur dig. Kom ångra inget alls. Kom och sjud i en livets bjudning i sommarens sista vals.

Låt de sprudla och leva och sjunga, det ångar ju ur ditt bröst. Låt det klinga och blomstra och ringa, kom hör på mitt hjärtas röst.

Vindar kom och låt en dagg falla vått i ett gräs. Vindar kom. Låt vårens solar få värma din själ.

Det är strof som etsat sig fast och nu i det ångade badet blev den ännu starkare: Låt det sprudla och leva och sjunga, det ångar ju ur ditt bröst. Låt det klinga och blomstra och ringa, kom hör på mitt hjärtas röst.

Är det inte så man ska prioritera. Att man känner att det ångar ju ur mitt bröst. Att livet pulserar. Att det får och kan vara lite mer av klinga, blomstra och ringa. I livet. Även till vardags. Och då måste man nog höra på sitt hjärtas röst. Den är inte lätt att höra där bland alla måsten, skulle och borde. Egna och andras krav. Förväntningar och besvikelser. Men det går. Två steg fram och ett tillbaks. Att hela tiden fortsätta ställa sig frågan, när och vad känner jag att det ångar ju ur mitt bröst.

2 thoughts on “Det ångar ju ur mitt bröst

  1. Så fint, hjärtats röst finns i skapande och skrivande och i det lilla i vardagen. Det är alltför lätt att drunkna i träsket. Men vi kan ju alltid välja att bada i bubblorna istället, mycket roligare.Vi tar en kväll och skapar ihop. Kram

Comments are closed.